För ett par år sedan högg jag spelet Demon’s Souls på Sofmap i Umeda, Japan. Det var en USA-import som stod där i sin ensamhet på begagnathyllan och skrek efter uppmärksamhet. Jag var sugen, trodde jag skulle spela mycket och njuta. Men så blev det inte. Jag hann knappt börja innan så mycket annat kom emellan. Sedan dess har det stått här hemma i hyllan istället, bortglömt och rostigt.
Men nu är det dags igen. Jag bara måste återvända och fortsätta min hopplösa färd i det skeva helvetet där döden är lika säker som Sveriges fjärdeplatser i London-OS. Ja, såvida inte Batman: Arkham Asylum, Punch-Out Wii, 3D Dot Game Heroes, The 3rd Birthday, Train Simulator 2012 och S.T.A.L.K.E.R. kommer emellan.
Vi får väl se hur det blir med den saken. Men det viktigaste är åtminstone att suget finns där!
Tänk egentligen vad lite som krävs för att en kväll ska kännas alldeles förträfflig?! Lite MAG (och så klart en hel jävla massa Gears of War 2) samt några öl till det, jag behöver inte mer än så. Cynikern kan dock hävda att jag för detta måste ha lägenhet, PlayStation 3, Xbox 360, bra TV och internet för att kunna njuta fullt ut av bildens två tämligen enkla ting. Men de flesta är väl ändå där idag? I alla fall i det här landet.
Nu när trasiga Frölunda ändå går bort sig mot bottenlaget Södertälje är det fruktansvärt skönt att kunna rikta fokus mot något helt annat. Och för all del, vill du vara med är det bara att skicka en ”friend request” via PlayStation Network (MajorGnarl) eller Xbox Live (Major Gnarl). Observera mellanrummet.
Nu ska det skjutas!
Det något skruvade japanska pusselspelet Catherine släpps inte bara till PlayStation 3, utan får även en release till Xbox 360. Samma spel, även om jämförelser visar att PlayStation 3-versionen är något skarpare rent grafiskt. Men den allra största skillnaden ligger i spelets omslag till de båda konsolerna. Ovan ser ni alltså Catherines framsida till Sonys konsol, och här under kan ni bevittna Xbox 360-varianten. Annorlunda var ordet. Läs mer
Får man tro en random dude som satt ihop en karta, eller vad man nu ska kalla det, över kommande exklusiva titlar för 2011 samt multiformatsspel och till vilka plattformar de släpps, så är det PlayStation 3 som gäller.
För mig personligen räcker så klart Gears of War 3 som skäl nog till att 2011 inte kan tillhöra någon annan plattform än Xbox 360, men nog ser det bra ut för Sonys svarta låda?! Kolla in listan här under och avgör själv! Läs mer
Det är inte bara 3D och massiva vapen som ska lyfta fram Killzone 3 som den ultimata actionupplevelsen, man satsar även på berättandet som den filmiska och dramatiska trailern visar. Det känns dock som att vi har sett det förut, som att det är något vi lätt genomskådar vid det här laget.
Jag kanske har fel, men jag tror inte det. Killzone 3 kommer likt sina föregångare att bli en parentes i spelhistorien sina kvalitéer till trots. Folk kommer att spela det, gilla det, men sen inte så mycket mer. Flerspelarläget slår inte igenom och spelarna går snabbt vidare.
Men fan, det är ju ganska läckert ändå! Läs mer
Nu vet vi att Tomb Raider Trilogy släpps till PlayStation 3, och när. Därtill att det även ska innehålla en del fluff som teman och skit. Är det då så här det kommer att se ut månne?
Att spel inte alltid återskapar verkligheten är en sak, men om utvecklaren nu ändå siktar på realism kan man väl anstränga sig en smula. Visst, Zipper Interactive gör ett jättejobb med MAG. Man lyssnar på spelarna och patchar ofta därefter. Men det innebär inte att man ibland missar vissa saker. Detta fenomen förekommer förvisso i flera andra spel, men varför ser vi det över huvud taget? Här är något som inte helt överensstämmer med hur det skulle förefallit sig i verkligheten.
Nu har de första äkta jämförelsebilderna trillat in mellan Final Fantasy XIII till PlayStation 3 och Xbox 360. Skillnaden är ganska uppenbar när man ställer dem mot varandra, som här, men samtidigt tvivlar jag på att det ser lika illa ut i rörelse till 360 när man väl spelar det för sig.
PlayStation 3
Xbox 360
Vanligtvis är det ju PlayStation 3-versionen av multiplattformsspel som får stryka lite på foten i form av dassigare färger och jaggies, men här är det tvärtom, för en gångs skull.
Den 16 februari, undertecknad kvitterar in det 29:e året i medvetet tillstånd och kan konstatera att allt är precis som det var igår. Födelsedagen här borta i Japan har inte inneburit så mycket mer än en normal vardag, fast med ovanligt mycket spelande. Förutom de obligatoriska matcherna i MAG har det även blivit en del Dark Void, och vad jag tycker om det kan ni läsa i sin helhet på Spelbloggen inom en snar framtid.
Kort kan sägas att det är över förväntan bra. Visst finns där detaljer att anmärka på, och att dagens spelsessionen slutade med att jag fick stänga av konsolen eftersom min karaktär fastnade gör förvisso inte saken bättre, men det är likväl en väldigt positiv upplevelse för det. Det största problemet är att återanpassa sig till Xbox-kontrollen och cover-systemet som Gears of War 2 så snällt har tatuerat in i ryggmärgen på mig. Alltför mycket MAG-spelande har lett till att jag vant mig med DualShock till PlayStation 3 och en helt annan kontroll-layout. Uppe på detta spelas Dark Void som Gears of War 2, men använder sig samtidigt av annan knappmappning och tillåter inte invertering av x-axeln när det kommer till kamerakontroll. Två saker som till en början gav mig titeln ”Bambi på hal is”.
Men det satt efter några minuter. Nu skjuter jag ondingar i olika former i bästa Brandon Fraiser-stil och blåser runt med mitt jetpack på ryggen, signerat Nikolas Tesla(!). Trailern nedan ger verkligen spelet en intressant och mörk look, men verkligheten är faktiskt något helt annat, hittills. Dock inte dåligt, på något sätt.
