Har aldrig sett mig själv som en riktig nörd egentligen, fram tills för några år sedan. Ironiskt nog tar jag på mig den här stämpeln först nu när kroppsklockan snart slår 30, men jag gillar’t!

Gears of War var ett spel som förvisso intresserade mig när det släpptes, men eftersom jag inte hade Xbox 360 just då blev det aldrig att jag spelade Epics brutala monsterköttare. Det föll faktiskt bort lite, tills en dag när jag hade investerat i en ganska fet spel-PC. Då köpte jag spelet till just Windows, och sedan dess har jag varit fast – tokfast.

Gears of War blev Gears of War 2 och jag gick ned mig än mer i missbruket. Onlinespelandet intog löjliga proportioner och jag avfärdade bestämt många andra nya spel med tidsbrist som ursäkt.

Idag är det bättre. Jag spelar inte lika mycket längre, mest på grund av de tekniska problem som förhindrar oss från att hitta matcher utan att behöva vänta en halv evighet, men också lite för att jag åter fastnat för den PlayStation 3-exklusiva onlineskjutaren MAG. Ganska trasigt det med ibland, men riktigt kul.

Hur som helst, mitt beroende av allting Gears of War kvarstår, och jag samlar mer än gärna på lite nördiga och onödiga prylar som visar detta. Och för den delen, böckerna är riktigt jäkla bra. Väl värda en genomläsning för intresserade.

Nu blir det bronsmatch i handbolls-VM, sedan trillar jag återigen in i Gears of War 2 framåt kvällen för några timmar hederligt mördande.

Kort kan sägas att det är över förväntan bra. Visst finns där detaljer att anmärka på, och att dagens spelsessionen slutade med att jag fick stänga av konsolen eftersom min karaktär fastnade gör förvisso inte saken bättre, men det är likväl en väldigt positiv upplevelse för det. Det största problemet är att återanpassa sig till Xbox-kontrollen och cover-systemet som Gears of War 2 så snällt har tatuerat in i ryggmärgen på mig. Alltför mycket MAG-spelande har lett till att jag vant mig med DualShock till PlayStation 3 och en helt annan kontroll-layout. Uppe på detta spelas Dark Void som Gears of War 2, men använder sig samtidigt av annan knappmappning och tillåter inte invertering av x-axeln när det kommer till kamerakontroll. Två saker som till en början gav mig titeln ”Bambi på hal is”.

Men det satt efter några minuter. Nu skjuter jag ondingar i olika former i bästa Brandon Fraiser-stil och blåser runt med mitt jetpack på ryggen, signerat Nikolas Tesla(!). Trailern nedan ger verkligen spelet en intressant och mörk look, men verkligheten är faktiskt något helt annat, hittills. Dock inte dåligt, på något sätt.

Film på spel är mer en regel än undantag numera. Framgångsrika titlar kan många gånger vänta sig en filmatisering där Hollywood ungefär lika ofta drar ner varumärket i skiten ett par varv.

Film på bland annat Gears of War är på gång, och nu senast ut i raden av alla ”konstverk” är World of Warcraft. Smått uppseendeväckande nog är att det blev Sam Raimi som fick äran, mannen bakom den moderna Spindelmannen, men framför allt kultklassikern Evil Dead 2, med föregångare och uppföljare.

Nu har jag i runda slängar noll intresse av själva spelet, men det ska ju bli himla intressant att se hur man gör film av ett onlinerollspel. Det är ju inte riktigt som att man har en avslutande handling att gå efter, eller? Jag gissar på Sagan om Ringen all over again, men det hade ju varit guld med lite gammaldags splatter också.

Även Bloggywood har snappat upp nyheten med ett smörigt PR-citat från mannen själv.