Jag har väntat i två och en halv evighet, men nu har äntligen Final Fantasy VIII landat på europeiska PlayStation Store. Premiumpris såklart, men 90 kronor är lika med noll för denna dyrgrip, och med äkta widescreen gör det sig helt perfekt på PSP. Har hittills endast hunnit med knappa två timmar, men allt är precis som förr, och det har faktiskt åldrats med värdighet, även om kontrasterna mot mer moderna rollspel är väldigt tydliga. Mellansekvenserna är tama, dialogen och interaktionen karaktärerna emellan ligger en nivå under dagens motsvarigheter, men det är faktiskt precis så det ska vara. Som vi minns det, med andra ord.
Ska man vara helt ärlig är grafiken inte helt under PlayStation Portables standard. Visst, det är extra kantigt och polygonerna håller inte alltid världsklass, men det ser faktiskt inte överdrivet illa ut. Och även om karaktärerna är något otydliga ibland så sticker animationerna ut och förmedlar ganska klart vad utvecklarna vill ha sagt. Så testa, ni som väntat. Och glöm inte att även Final Fantasy VII finns ute för samma penning, om ni nu skulle föredra det. Både fungerar exemplariskt på PSP.
Ena riktige’ guldkorn!
Tycker Rickard Olsson, El Maestro på Carmine Lives och Spelbloggen.
Final Fantasy är en oförglömlig rollspelsserie för oss alla. Inte bara världens kanske största, utan också fortlöpande. Vi är i nästa år uppe i del 14, något som talar sitt tydliga språk.
Jag är förvisso inget större fan av japanska rollspel, men när det kommer till Final Fantasy är det annorlunda. Jag vet att Square Enix kan leverera en historia bortom de där typiska japanska karaktärsdragen som annars generellt illustrerar de evigt utsprutande animeinfluerade sagorna.
Men det spelar hur som helst ingen roll. Jag vill med den här artikeln lista mina tre absoluta favoritlåtar i Final Fantasy-serien. Och innan någon börjar gnälla, så JO!, jag har lyssnat igenom samtliga låtar, och mitt val är lika gjutet som fötterna på en mafiaförrädare med skorna i en balja på kajen.
På tredje plats kommer melodin till en bossfajt i mitt absoluta favoritspel i serien. Maybe I’m a Lion från Final Fantasy VIII är ett pampigt mästerverk som förtjänar all uppmärksamhet som är möjlig. Ett, om jag får härma inledningen av artikeln, oförglömligt stycke som verkligen boffar upp sekvensen när man slåss mot självaste Griever.
På andra plats hittar vi en melodi från en seg men ytterst intressant och avgörande del av Final Fantasy IX. Allas vår Zidane, som jag personligen hade lite svårt att ta till mig, yrar på egen hand runt och dräper fiender enligt den linjära metoden till You’re Not Alone. Sjukt bra, och melodiskt så det förstår.
Första plats? Läs mer
